rotate180

Har haft scenarioträning hela dagen idag och det har varit det absolut bästa sättet för mig att lära. Hela den här veckan men framför allt den här dagen har gett mig ett helt annat perspektiv på en väktares jobb och framför allt mer respekt för dom. Det är vekrligen inget lätt jobb med tanke på hur lite rättigheter dom har och i vilka situtationer dom kan hamna i. Plus att dom hela tiden måste tänka på att allt dom gör måste se bra ut från civilas ögon som kan se.

Jag har nog knappt pluggat såhär mycket till ett prov i skolan som jag gjort idag. Måste, måste klara det här provet. För vet ni varför? Har fått jobb på Securitas om jag fixar det imorn och du måste tro på mig för jag har så mycket information i huvudet att vissa delar börjar försvinna. Men det har ordnar sig, jag vet det. Det måste göra det för nu har jag gjort allt jag någonsin kunnat.

Allt är helt okey annars, jag muckar snart och slipper alla snart. Så underbart..du anar inte.

Önska mig lycka och att jag klarar av att hålla kvar all skit i huvudet tills imorn lunchtid! Godnatt.

Efter att ha blivit totaldissad i "vardagsrummet" trodde jag att jag skulle slå ner någon, istället gick jag och tränade vilket inte alls gick så bra idag. Helt omotiverad och jag vet att jag borde ut och springa för det var typ 5 veckor sen sist, men har noll motivation till det heller. Vill hellre träna upp mig så min kropp blir strandduglig.

Min cykel är totalcp, nästan lika korkad som du. Bakljuset vägrar fungera så jag skiter i det, orkar inte. Bryr mig inte. Inte idag iaf.

Fan va du föstörde mitt humör, fick mig att känna mig helkorkad och som att min röst inte är värd nånting. Jag försökte verkligen, och jag tycker helt klart att vi ska ha precis samma rättigheter som ni att känna oss fina i m87'an..men du är ju helt jävla dum i huvudet.

Dag för dag, jag försöker verkligen.

Gårdagen var inte den bästa, ångest och mina tankar var helt förvirrade. Ibland vet jag verkligen inte vad som händer och ibland önskar jag så mycket att jag kunde få bestämma själv för en gångs skull. Att jag höll på att skrika har väl lite med det där att göra, men framför allt pga att ingen verkar lyssna. Det här stället kan göra en tokig, bokstavligt talat, psykiskt labil. Och ibland hatar jag dig så mycket, jag vill hata dig iaf.

Idag händer det inte så hemskt mycket, trots det känner jag mig stressad. Ska fixa min cykel och träna, busy day.

Tur att det är så fint väder iaf..

Ur ett samtal från i måndags.

C - kapten ringde och undrade varför vi inte är på F17.
Jag - vi är ju lediga?
C - saker har tydligen blivit ändrade, när kan du komma dit?
Jag - men vafaaaan..

Fält, kom ut till den redan färdigbyggda anläggningen vid 12. Hade patrulleringstid mellan o3-o7 så var väl inte överdrivet pigg. Men ack så slappt. Tisdagen bestod av njutning i solen och tillbakaåk till F17. Idag ska vi hem och åker inte in föräns nästa fredag. Riktigt nödvändigt att vi åkte ut!

Om en halvtimme är det hem iaf och ikväll är det mys i Alles stuga med 3 liter vin och grill.

Fint liv.

Det är fotboll på tv, och jag kunde inte bry mig mindre. Killarna, de flesta av dom, är iaf på G och sitter bänkade i sofforna här precis jämte mig, ca 1 meter från min högeraxel. Ca 1 dm från min vänsterhand står en halv kopp med varm choklad som jag snart ska dricka upp, trots att den hunnit bli kall.
Vi har haft resten av våra unisar här ikväll och det är just när vi haft dom här som jag inser hur lite vi har att göra och hur otroligt långtråkigt det kan bli. Men ack, jag ska snart hem från min näst sista insatsvecka i hela mitt liv! Känns otroligt märkligt.

På lördag är det besöksdag här så att min kära mor, far, mormor och bror(eller moster) får se hur jag bott majoriteten av dessa 1o månader.
Fick ett mail på facebook idag som jag blev glad över..precis det jag behövde, lite nostalgi.
Kanske kan få lite kärlek ikväll också.

Befäl är tidsoptimister, vissa mer än andra, men alla har ändå tendenserna. Bevis: Vi skulle agera B-styrka åt våra unisar som vi hade dubbelkommando med igår (lär dom allt om insatslivet ;p) och skulle påbörja övningen 2o.oo men kom iväg 21 och övningen började runt 22. Dude. Övningen var riktigt rolig, iaf för oss och vi va hemma runt 1 någon gång. Men som sagt..det här med planering av tid är inte försvarsmaktens starka sida.
Tyvärr så känns den här dagen mer eller mindre förstörd, kroppen känns helt efterbliven med nya blåmärken och uppskrapade handleder. Ett ord: hinderbanan. 4 varv på hinderbanan för att vara mer exakt.

Ne..en chokladbit hade inte suttit fel.