Varsta med reslivet.
Tillbaka till Taupo, tillbaka till jobbet och tillbaka till livet igen.
Det absolut varsta med att lara kanna manniskor och komma nar dom nar man ar ute och reser ar att man maste lamna dom igen. Vetskapen om att man kanske aldrig mer far se dom tynger. Life goes on..men lite trakigare och lite tommare.
Kommentarer
Trackback