rotate180

Skrev sist att man kunde drömma om ett nytt dump. Oj oj..några dagar senare dumpade det och fick några riktigt sköna puderåk innan jobbet. Som det kan vände, efter det har det snöat lite varje dag/natt så säsongen är inte helt över än även om piståkningen inte är den bästa. Trots det kommer jag nu liftöppna varje dag till måndag eftersom äldsta bror min inkl. 3 till anländer om ca 1 timma :D

Min första stickning är färdig by the way, min första vante. Det ni! Bildbevis kommer, tro mig. Dock blev den en storlek för liten så om den bärs för länge blir det blodstop i tummen. Men man lever och man lär, så nu har jag börjat med en ny, större vante. Underbart tidsfördriv.

En annan sak jag måste skriva om är det här med att man börjar "komma upp i åldern". Man ska fixa utbildning, man ska hitta pojkvän. Man ska helt enkelt reda upp sitt liv. Gör man det inte flummar man runt, man är vilsen och vet inte vad man vill.
Vafan handlar det om? Varför måste man leva som alla andra för att vara "normal"? Varför måste man följa den sociala normen för att räknas som en lyckad, och framför allt lycklig person?
Handlar inte livet om att ta reda på vem man är, och leva det livet man vill?

Jag vet precis vad jag vill göra med mitt liv, vilken utbildning jag vill ha och vart jag vill resa (hela världen helst;)). Men vad hjälper det? Mina resupplevelser kanske för mig någon helt annanstans, livet kanske har en helt otroligt storslagen plan för just mig. Gör det mig flummig som drömmer? Gör det mig vilsen? Inte ett dugg ska jag berätta för dig, det gör bara mitt liv lite mer spännande. Lite mer varierat. Jag får lite mer erfarenhet för varje resa, jag får lite andra perspektiv om saker och ting och framför allt: jag lär. 

Att vara vuxen handlar inte om utbildning, pojkvän eller jobb. Att vara vuxen handlar om att lära känna sig själv.

- Kärlek.