rotate180

Det är inte vår katt längre. Det är din katt..

..besviken.

Under mina två otroligt givande och spännande timmar bland bönderna mellan 00-02 tisdagsnatt fick jag frågan varför jag blev väktare. Dude? Varför, jag vet inte..det bara blev så för att jag var för lat för att söka andra jobb..eller? Trivs alldeles utmärkt, faktiskt. Bättre än dom flesta jobb även om det är slavlön. Och har ju alltid stått för att jag hellre jobbar med ett jobb jag trivs med och tjänar lite mindre än tvärt om. Har iofs aldrig haft ett jobb som jag ogillar, lyckos mig. Eller så är jag helt enkelt bara positiv och har haft tur med bra arbetskamrater ;p

Tänkte kolla på en film och sen åka hem..känner att jag behöver vara hemma lite mer nu, eller iaf någon dag i veckan..

Ibland är livet sådär lätt..som när man cyklar hem på sommarnatten efter en helt perfekt hemmafest och bara är sådär lycklig, alla mår bra och livet är perfekt.

Sen finns det andra perioder i livet, som inte alls är lika lätta. När det händer någon något, en olycka eller sjukdom. Jag är så otroligt lyckligt lottad med en underbar pojkvän och kompisar som stöttar när livet har sina jobbiga stunder.

Och nu kommer ni få stötta som aldrig förr..

Funderar på vad det är för fel på vissa människor i den här staden. Det är ju nått fel på nästan allihop.

Jag och älskling ska åka och kolla katt på söndag, längtar. Lördag ska vi fira pappa som fyller år och fredagen blir det en liten taste av Värnamo-dagarna.

Jobbar bara denna och nästa vecka, sen är det dags för tre välförtjänta veckors semester. Det blir Umeå, kattköp och kanske Italien. Sorry Alle...jag måste nog hoppa Stockholm, har verkligen inga pengar ifall jag ska kunna spara lite också denna månaden.

Är fortfarande lika kär för er som undrar  ;)

Helgen kan antingen bli bra eller den värsta helgen i mitt liv. Jag vill bara att den ska komma så man slipper tänka på det hela, hela tiden.

Har börjat träna igen, och jag älskar det lika mycket som förut. Har saknat den här känslan och jag förstår inte hur jag kunde vänta så länga tills jag tog tag i det. Tack Alle, din förtjänst!

Saknar finaste..sover hemma inatt och det kommer kännas tomt att vakna ensam. Får bli gymet imorn förmiddag, jobb på natten..tråk.

Har hittat den perfekta presenten till Skenning. Hoppas hon blir lika kär som jag blev när jag såg den första gången. Längtar till lördag!

Bowla ikväll, men det gamla gymnasietjejgänget..om man får säga så :s Ska bli roligt och innan dess ska jag och Daniel åka till några bekanta och prata lite ragdoll. Har hittat en underbar liten misse som vi ska ringa på och behöver lite råd innan.

Livet leker inte men det flyter på ganska ångestfritt.

Det händer för mycket. Jag vill inte riktigt vara med längre, ta en paus.

Mozart är borta, och jag tänker på er..mer än ni tror.

Sätter mig tillrätta i stolen och försöker hitta något längst in i huvudet att skriva, något sådär lagom intressant men mitt huvud är lika tomt som jag känner mig. Haft mycket ångest och oroskänslor senaste veckan, känner mig trött och pga jobbet känns mitt liv slentrian. Fick panik igårnatt när vi "bråkade" om vem som skulle orka resa sig från sängen och ställa klockan. Förstår ju vad det är och varför jag har det men är fortfarande jobbigt..

Jag är kär och lycklig över att få ha honom. Inga men. Det är så. Men stundvis så är jag inte lycklig i mig själv eller över mitt liv. Det går för långsamt och samtidigt alldeles för fort. Jag vill inte jobba såhär resten av mitt liv, jag vill inte alltid ha det såhär tryggt. Ändå vill jag börja plugga igen, lära mig någonting..kanske t.o.m kunna jobba med det sen, iaf under en tid i mitt liv.

Det är ganska jobbigt just nu, jobbigt att vara jag. Och det är jobbigt att vara hemma..konstant. Även om vi åker iväg mycket och hittar på mycket är det ändå samma miljö. Jag är glad över resan, men det kommer bli så otroligt sjukt jobbigt att jag ibland inte vill göra den.
Det finns många men just nu. Samtidigt väldigt väldigt många ja. Särskilt med dig.

                                    

                                                     

Är dom inte underbara? Åh jag vet att jag tjatar och pratar om det hela tiden men jag vill ha en liten Roffe. 10 år på nytt känns det som.
Livet flyter även om jag jobbar helg och jag njuter hela tiden. Mamma klagar lite på att jag aldrig är hemma men jag kan helt enkelt inte tröttna. Dags att åka tillbaka med lite proviva åt stackarn och kolla på film innan jobbet.

Njuter även av att luften blivit lite svalare..man behöver en paus ibland.