Arbetsförmedlingen - död.


Gå aldrig dit.
Jag bara varnar er.

Stod en timme (en timme!) idag och väntade på att det skulle bli min tur. Duktiga jag hade tagit en kölapp eftersom jag har lärt mig att Sverige har ett kösystem som brukar fungera alldeles utmärkt.
Sen fanns det andra människor, de människorna som är lite mer viktiga och har lite mindre tid än oss dödliga, som går emellan numrerna.

Detta resulterade i att jag redan var förbannad när jag fick reda på att det var 6 månaders väntetid till AlfaKassan som ger ut pengar, bara sådär. 6 månader! Om 6 månader är jag snart påväg hem igen efter ett halvår utomlands. Dude. Nej tack sa jag. Och gick.

I det här landet får man tydligen klara sig själv, och jag är oändligt tacksam för att jag inte har ett huslån, billån, bilskatt och tre skrikande, hungriga ungar att ta hand om.


Denna kvällen var en galet rolig utekväll tillsammans med min lover Stoo, hans kompisar och såklart Alle. Glasögonen som jag har på mig lovade jag en främmande kille att ge tillbaka dagen efter, dom försvann såklart, och jag gav honom $1 som ursäkt. Det var allt jag hade just då. Eftersom vi hade köpt jägerbombs hela kvällen.

Auckland, NZ.


Saknar Nya Zeeland som fan, det absolut vackraste landet jag någonsin varit i.
Och jag ska tillbaka, för en längre tid. Bara så ni vet. Hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback