Sammanfattning.

- Australien ar, som dom sota norrmannen sager, kampegott.
- Stranden ligger och vantar pa mig varje dag, helt villkorslost. Vill jag dit gar jag dit.
- Bussarna gar dit jag vill, nar jag vill, vilken tid pa dygnet det an ar. Palitliga.
- Stjarnorna finns fortfarande pa himmlavalvet aven om det inte ar detsamma som hemma.
- Ogongodis, bestaende av surfarkillar, surfar troget pa vagorna fran soluppgang till solnedgang.
- Efter en kvall/natt pa puben vantar sanden pa att jag ska lagga mig dar och lyssna pa vagorna.
- Varlden ligger for mina fotter. Nar, om och hur jag an vill.

133243-13

Kort sagt: jag trivs har.

Resedagboken.se -> Caroline_

Okey..egentligen har jag bara ljugit innan.
Jag är inte alls så lugn som jag framstått att vara.

Sista fikan på stigs idag, på väldigt väldigt länge, tillbringades med Skenning. Allt är helt plötsligt "sista"..det är ju inte det. Sista alltså. Det är inte "hej då", egentligen. Bara det att det känns så.

Skjuter upp allting för att jag ignorerar att jag ska åka. Försöker få tiden att gå lite långsammare men det går inte så bra. Tiden fattar vad jag håller på med och går bara fortare för att jävlas. Kanske lika bra.

Fattar inte varför jag är så nervös! Big deal liksom. Jag är inte direkt ensam svensk i ett U-land där ingen kan engelska. Jiss. Pussy.

Nåja. Sista (!, det är ju inte sista) inlägget här antar jag. Kommer sakna alla, som sagt. Skickar mail till dom jag inte klarar mig utan en längre tid.
Skriv kommentarer på resedagboken me! Så jag vet att ni fortfarande finns kvar när jag kommer hem.

Haha, va liten jag känner mig! Det här kommer bli super, jag och Alle kommer ha så himla roligt. Jag måste bara fatta det själv.
- Jag är inte alls så hispig som jag framstått att vara ;)

Ha det! -//