Sno sno sno.


Livet ar allt bra fint ibland. Akta med alle for forsta gangen idag, tro det eller ej och maste saga att det var den basta dagen an sa lange.
Trots att jag blev en halvtimme sen till jobbet pga att jag trodde jag borjade vid tre, med vid ett nar jag och alle satt vid parken med en ol i handen ringde dom och sa att jag borjade for 10 minuter sen. Va bara att svepa och att kasta sig in i gondolan ner igen, ringa Brendan och be honom springa ner med ett par jeans, och springa till jobbet.
Chefen vi har ar sa underbar sa hon bara skrattade nar hon horde det senare och onskade att hon sjalv hade fatt se mig komma flasandes och snorandes i mina skidklader med ett par jeans i famnen.

Slutet gott mina vanner. Har far ni nagra harliga snobilder och ett bevis pa att jag faktiskt aker brada!





Karlek till er alla.

Julpyssel 2oo9.


2oo9 års juletid har varit galet bra. Vi har hunnit med lussekattsbak, pepparkaksbak, glöggdrickande och massa andra trevligheter.

Eftersom jag har varit dålig på att uppdatera ska jag försöka kompensera er med lite bilder från vårat julfirande.

Första bilden är en mycket stolt Caroline som står framför våran pyntade gran. Pyntet är hemmagjort av aluminiumfolie, gjort med mycket kärlek.
Mössan är från en av mina älskade bröder. Det paketet sken upp min dag.




Nästa visar Alle med våran galet fina gula lussebullesmet!



Pepparkaksbakande Elin och Sara:



Under väntan på lussebullarnas jäsning blev det lite glögg:



En liten ostekt del från vårat julbord; 2,5 kg hemmagjorde köttbullar:



Eftersom vi umgås mycket med australienare och nya zeeländare fick vi fira jul även den 25. Detta betydde knytkalas med de flesta som bor i vårat hus:




Så trots att vi inte har varit hemma har julen varit toppen.

Kramkram.


Vardag.


Eftersom jag skaffat mig en vardag här nere finns det inte så mycket att skriva. Men det är en bra vardag, en vardag man trivs med. Och blir man lite trött på den kollar man bara upp och ser bergen runt omkring. Naturen kan göra en lycklig med bara en enda blick.

Knäppte till i axeln idag vid frukostbordet. Vet inte alls vad som hände men det gjorde att jag bara kunde åke ett enda åk pga smärten. Ett enda åk på min helt lediga dag! Suck.

Har 4/6 tidiga jobbdagar veckan som kommer, så kommer inte hända så mycket annat än jobb och förhoppningsvis åkning.

Men som sagt, kommer stanna här ett tag så hinner förmodligen bli duktig på snowboard till slut i alla fall.

Tänker massa på er hemma! Kramar

Bräda=blåmärken.


Första dagen i backen i tisdags! Första gången på en snowboard! Ojojoj säger jag bara. Forever stoked. Snön har äntligen kommit till vår fina lilla alpby och alla utom lilla jag är ute i offpisten.

Nåväl, åkandet går riktigt bra. Förutom lite för många blåmärken och stel nacke efter alla vurpor klarar jag nu av att ta mig nerför backen helt utan att ramla. Är otroligt tacksam över den där hjälmen och Brandoms lärarkunskaper.


Här är alltså; uppifrån f.v: Luca, jag, Anna, Brandom.
Nerifrån f.v: Johan och Tirza.


Det är Luca och Brandom som är våra inneboende kockar, otroligt praktiskt. Tirza bor i samma byggnad och Johan våran roommate. Alle står bakom kameran.

Livet är helt okey just nu, jobbet går fint och imorn ska det tydligen bli snöstorm!

Hoppas det är toppen hemma. Kramar

Lägenhetsbilder.


Alle och mitt rums bästa hörn:



Anna i köket:



Alle i hallen:




Där har ni några bilder från vår inflyttningsdag. Nu ser det lita annorlunda ut, lite stökigare och lite mer affisher på väggarna. Trivs som bara den.

Annars händer inte så mycket, jobbar mest vilket går prima. Kämpar fortfarande med tyskan men det ska väl lösa sig det också.

Hejj.