Ibland blir jag rädd att livet ska gå åt helvete.

Har äntligen köpt en bok som kommer hålla ett tag, som jag inte läser ut på en insatsvecka. Behövs till Kosta känner jag, och jag önskar att jag får sova själv denna gången också för det var så underbart förra. Förutom att jag höll på att skjuta Walin i huvudet och förfrysa tårna.
Det blir pistolubildning i helgen, med Pia och Lene och dom. Och nästa gång jag kommer hem kommer jag inte vara ensam längre, och jag önskar att jag aldrig mer kommer bli ensam igen för det är det jag är när ni inte är hemma.
Känner mig besviken på dig, absolut, men jag vet ju hur det är och det kommer aldrig ändras.
Längtar till min tatuering, som kommer betyda så mycket mer än vad det var tänkt från början.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback