rotate180

Finns så mycket man har att säga, berätta. Alla drömmar jag har, om allt jag vill få uträttat och lära mig. Om alla möten man vill ha och dom mötena som fastnat längst bak i huvudet. Om dom åren som lämnade spår efter sig, om dom människorna som orsakade. Om vad jag tycker och tänker om det här, och hur ledsen jag kommer vara när jag bara är ett av dina minnen. Om hur det var ni <3 som räddade mitt liv, för det gjorde ni verkligen.
Men det kommer liksom aldrig ut.

Det jag kan berätta är att jag sitter med flisen på mig efter att ha kommit hem. Att det näst bästa på kvällen var när jag fick din uppmärksamhet. Även om det finns så himla mycket jag inte förstår om hur du tänker. Påstår att du har så himla mycket moral, bull.